UMI Elina Valtosen puheenvuoro Hanasaaressa 8.4.2024
Bästa åhörare,
Tack för inbjudan till Nya utrikespolitiska samfundets tillfälle här på Hanaholmen.
Vi befinner oss idag i ett sådant världsläge som ingen kunnat föreställa sig för några år sedan. Det är krig i Europa, och Finland och Sverige är nyblivna Nato-medlemmar. Men trots alla förändringar och den starka betoningen på säkerhetspolitik är grunden för Finlands utrikespolitik densamma.
Vår utrikespolitik baserar sig på rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna, jämlikhet och demokrati. Europeiska unionen är vår viktigaste referensram inom såväl politik som ekonomi. Men varje regering gör en utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse och den nyaste är just nu under beredning.
Redogörelsen bygger på vårt regeringsprogram och den utvärderar Finlands internationella verksamhetsmiljö. Den kommer att presentera de viktigaste prioriteringarna och målen för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och den kommer att överlämnas till riksdagen under våren.
Redogörelsen är utarbetad i en situation där Finlands säkerhetsmiljö har förändrats i grunden och under lång tid. Det är också nytt att vi nu utvärderar vår verksamhetsmiljö som medlemmar i Nato. Detta markerar en ny era i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.
I och med Sveriges medlemskap är nu alla nordiska länder medlemmar i Nato. För Finland var Sveriges Nato-medlemskap mycket viktigt. Vi sade hela tiden att vårt medlemskap inte är komplett utan Sverige. Vi ser fram emot ett ännu tätare bilateralt samarbete med vår närmaste partner.
Även samarbetet med de övriga nordiska länderna stärks i och med att vi alla är Nato-medlemmar. Detta gör oss och vårt samarbete starkare och ännu mera stabilt.
De nordiska länderna har ett stort gemensamt intresse att arbeta tillsammans för att stärka Östersjöområdets säkerhet. Också den arktiska regionen är viktig för oss alla och säkerhetsfrågorna gällande dessa två områden blir ännu mer sammankopplade i och med Nato-medlemskapen.
Kära publik,
I och med Rysslands anfallskrig är säkerheten i Europa utsatt för det allvarligaste hotet på årtionden. Det ryska anfallskriget bryter mot folkrätten, principerna i FN-stadgan och den europeiska säkerhetsordningen.
Det har gått över två år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. Ukrainarna fortsätter att kämpa tappert. Genom att stöda Ukraina stöder vi de mänskliga rättigheterna, demokratin och den regelbaserade internationella ordningen.
Ukrainas behov av utländsk hjälp är fortsättningsvis stor. Som alla vet hörs nu mycket spekulation om hur starkt västvärlden fortsätter stöda Ukraina. Ukraina måste få starkt och långvarigt stöd. Vi kommer att stå vid Ukrainas sida så länge det behövs. Det är viktigt att Nordiska länderna tillsammans gör vad vi kan för att få ut detta budskap.
Ukrainas återuppbyggnad går hand i hand med de reformer som behövs för att landet ska kunna bli EU-medlem. Ukraina har gjort betydande framsteg med tanke på att landet samtidigt har varit föremål för ett fullskaligt anfallskrig.
Finland stöder Ukraina på vägen mot EU-medlemskap och i genomförandet av nödvändiga reformer. Fokus ligger på att stärka de demokratiska institutionerna, upprätthållande av rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, samt på att utveckla en fungerande marknadsekonomi som tål konkurrenstrycket på den inre marknaden.
Vad gäller Ukrainas Nato-medlemskap så anser Finland att Ukrainas plats är i Nato. Ukraina är en suverän stat med rätt att besluta om sin egen säkerhet.
Vi måste minnas att Ukraina kämpar inte bara för sin egen överlevnad utan också för en regelbaserad internationell ordning. Om Ryssland inte stoppas i Ukraina kommer landet att fortsätta sin aggressiva politik någon annanstans.
Flera länder har kommit överens om bilaterala säkerhetsåtgärder med Ukraina. Finland undertecknade sitt förra veckan, då president Stubb och talman Halla-aho besökte Ukraina. Dessa avtal vittnar om engagemang och partnerskap med Ukraina.
Det brutala anfallskriget har också lett till ökat förtryck inom Ryssland. Aleksej Navalnyjs död var en omskakande nyhet som visade hur det står till i Ryssland just nu.
Också presidentvalet i Ryssland talar sitt tydliga språk om situationen i landet. Det är motiverat att reagera på situationen i Ryssland med en ny EU-sanktionsregim som gör det möjligt att ingripa i landets repressiva åtgärder.
Vi har hela tiden inom EU jobbat hårt för sanktioner mot Ryssland. Norge och Island har även anslutit sig till dem. Men vi måste göra ännu mer för att sätta press på Ryssland och vi skulle vilja inleda förhandlingar om det följande sanktionspaketet inom EU så snart som möjligt.
Förenta Nationerna är en viktig plattform för att stödja Ukraina och främja ansvarsskyldighet för internationella brott som begås i och mot Ukraina. För den globala regelbaserade internationella ordningen är FN-systemet hörnstenen. Att försvara detta ligger i varje lands intresse.
Globalt fördjupade skiljelinjer är ett stort problem. Vi kan tillsammans som nordiska länder söka att överbygga skiljelinjerna. Vi måste göra mer för att se till att andra länder i världen fortsätter att inse behovet av att följa principerna om fred och säkerhet enligt FN-stadgan.
Ryssland försöker sprida desinformation och felaktiga narrativ om kriget och dess orsaker och konsekvenser, särskilt utanför Europa. I Finland och inom den nordiska kretsen har vi satsat på att bekämpa Rysslands felaktiga narrativ.
Finland är också en kandidat till FN:s säkerhetsråd för perioden 2029-2030. De nordiska länderna samarbetar också här och det finns en nordisk rotation kring kandidaturerna.
Bästa åhörare,
Det är viktigt att stärka den europeiska säkerhetsordningen. Det är vårt mål i Nato, i EU, men också i OSSE, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
Finland är nästa år ordförande i OSSE. Under vårt ordförandeskap vill vi förstärka den regelbaserade internationella ordningen. Finland försvarar kraftfullt OSSE:s principer och åtaganden som är grunden för Europas säkerhet. Vår viktiga uppgift är att stärka säkerheten i länderna i närområdet, att stödja länderna mot demokrati och att iaktta rättsstatsprincipen.
Till OSSE:s styrkor hör dess breda uppfattning om säkerhet och omfattande geografiska område. Förutom politisk-militär säkerhet betonar organisationen mänskliga rättigheter och demokrati och den avgörande betydelsen av ekonomiska frågor och miljöfrågor för säkerheten. Området sträcker sig från Vancouver till Vladivostok.
En annan prioritet i vårt arbete är påverkan i EU. Det är viktigt att både stärka unionens utrikes-, säkerhetspolitiska och geopolitiska roll, och att förstärka den viktiga länken mellan ekonomi och säkerhet.
Till detta anknyter också begreppet Europas strategiska konkurrenskraft, som även behandlas i regeringsprogrammet. Den strategiska konkurrenskraften baserar sig på öppen handel och öppen konkurrens, och är en annan sak än strategisk autonomi.
Den strategiska konkurrenskraftens mening är att säkerställa att EU klarar sig strategiskt i den geoekonomiska omvälvningen. Vi måste se till att vår ekonomi är stark och att våra företag har den bästa miljön att verka i. Dessutom måste vi stärka det strategiska partnerskapet till exempel i fråga om kritisk teknik och råvaror.
I detta sammanhang vill jag också särskilt nämna förstärkandet av den europeiska försvarsindustrin. Vi måste stärka dess kapacitet och öka ammunitionsproduktion. Detta är till stor nytta för Ukraina och vårt eget försvar. Målet bör vara att skapa en inre marknad för försvarsmateriel i unionen.
Nationellt siktar vi på att avsevärt öka vår ammunitionsproduktion. Bilateralt har Finland tillhandahållit försvarsmateriel till ett värde av 2 miljarder euro till Ukraina, och det totala värdet av allt bistånd är 2,9 miljarder euro. Finlands starka stöd till Ukraina kommer att fortsätta så länge det behövs.
Kära publik,
Vad gäller den allvarliga och sorgliga situationen i Mellanöstern är det Finlands, och säkert alla nordiska länders, prioritet att omedelbart få till stånd ett humanitärt eldupphör. Detta är nödvändigt för att få tillräckligt med livsnödvändig hjälp till Gaza.
Konflikten mellan Israel och Palestina måste lösas. De nordiska länderna har haft en viktig och konstruktiv roll i tidigare försök att främja en tvåstatslösning, vilket är det enda realistiska alternativet för hållbar fred. Finland är redo att göra sin egen del, nationellt, som en del av EU och via det nordiska samarbetet, så att vi kan lösa den här konflikten som pågått alltför länge.
Jag vill avsluta med att säga att Finland värderar det nordiska samarbetet mycket högt. I en värld som förändras snabbt och där vi upplever många olika hot och orosmoment behöver vi nära partner, vänner och allierade. De nordiska ländernas samarbete baserar sig på samma värden och tillsammans kan vi göra mycket för att påverka, vore det inom OSSE, FN eller Nato. Tillsammans är vi starkare!
