Bokmässan i Göteborg 2026

Vårt program 2026

Torsdag 24 september

• Kl. 10.30: Språklig och kulturell representation i public service

  Public servicebolagen SVT och SR i Sverige och YLE i Finland arbetar på flera språk och strävar efter mångfald i kulturell representation. YLE i Finland firar 100-årsjubileum 2026. Professor Anu Koivunen medverkar i en omfattande och ambitiös historik om YLE. Vad förenar Sverige och Finland och vad skiljer oss åt beträffande språklig och kulturell representation i public service?

  Medverkande: Anu Koivunen, professor vid Åbo universitet, samtalar med Maarit Jaakkola, docent vid Göteborgs universitet.

  Var? Lilla Finland

• Kl. 11.00: Mot desinformationens tryck

  I hela Norden sätter desinformation press på samhällstilliten och förändrar vår förståelse av verkligheten. I vår samtid präglas den ständiga informationsströmmen av läskris, fejknyheter, hjärnröta och alternativa fakta, trots att läsning och skrivande aldrig varit mer omfattande. Det växande glappet mellan den verklighet som upplevs och den som presenteras utmanar både kunskap och yttrandefrihet. Samtalet utforskar hur kultur, journalistik, myndigheter och forskning kan stärka demokratins första försvarslinje och bygga tillit i syfte att motverka polarisering i en pressad informationsmiljö.

  Medverkande: Heidi Backman, kanslichef vid Undervisnings- och kulturministeriet i Finland, Lubna Jaffery, Norges kultur- och jämställdhetsminister, Magnus Hjort (MPF) och Inas Hamdan

  Var? Seminarium G4

• Kl. 11.30: Kampen om det fria ordet

  I dagens turbulenta värld upplever många att samhällsutvecklingen går bakåt, och demokratins förkämpar tvingas åter ta upp facklan för att försvara våra grundläggande rättigheter. Sverige har haft lagstiftning som garanterar tryckfrihet och offentlighetsprincip ända sedan 1766. Tryckfrihetsförordningen var den första i sitt slag i världen, och en av de viktigaste bakomliggande gestalterna var den finska prästen och frihetstänkaren Anders Chydenius. Varför är frågor som diskuterades för över 250 år sedan åter aktuella? Ser vi paralleller mellan Chydenius kamp för det fria ordet och dagens debatter om censur, transparens och informationsfrihet? Finns det någonting vi kan lära oss av 1700-talets kamp för tryckfrihet i dagens digitala informationssamhälle?

  Medverkande: medieforskaren professor Anu Koivunen och Chydeniussamlare Mats Elzén

  Var? Yttrandefrihetsscenen

• Kl. 14.00: Kan skolan rädda demokratin?

  Medie- och informationskunnighet betonas i styrdokumenten för grundskolan i Sverige och Finland. Framtidsvisionen 2045 för grundskolan i Finland, som regeringen utarbetat med hjälp av en extern delegation, refererar forskning som pekar på en erodering av demokratin och en ökning av desinformation och att unga upplever att de är fjärmade från samhällspåverkan och beslutsfattande. Som ett botemedel för det här erbjuder framtidsvisionen mediefostran. I motsvarande dokument i Sverige heter det medie- och informationskunnighet. I båda länderna betonar man de här kompetenserna som en nödvändighet för delaktighet i våra samhällen. Den här delaktigheten och medie- och informationskompetensen ska stärka våra demokratier och skydda dem från externa hot. Men hur bör det här göras i skolans vardag med läromedel och didaktik?

  Medverkande: Heidi Backman, kanslichef vid finländska Undervisnings- och kulturministeriet, Charlotta Turegård Granath, förstelärare i demokrati på gymnasiet och demokratimentor via MUCF

  Var? Lärarscenen

• Kl. 14.00: Mamma, lukisitko minulle?

  Varför är det viktigt att barn får höra sagor på sitt modersmål? Hur påverkas identitet, känsla av trygghet och fantasi när orden klingar på det språk som talas vid köksbordet? I ett samtal om läsning på minoritetsspråk dryftar vi frågor som berör rättigheter och litteracitet samt diskuterar litteraturens roll som brobyggare mellan kulturer och generationer. Vi talar om bibliotekens, skolans och föräldrarnas roll i arbetet att stärka tillgången till litteratur på minoritetsspråk. Välkommen till ett samtal om rätten till sitt språk, kraften i berättandet och vikten av att kunna säga: ”Mamma, läser du för mig?” – på just de språk som hörs där hemma.

  Medverkande: Språkfrämjare Anoo Niskanen, Institutet för språk och folkminnen; professor i språkbad och flerspråkighet Siv Björklund och vice ordförande Kalle Kinnunen Sverigefinska ungdomsförbundet.

  Var? Bibilioteksscenen

Fredag 25 september

• Kl. 10.10: Från Quebec till Vasa: språkbad som vägen till tvåspråkighet

  Välkommen till en djupdykning i språkbad – en ursprungligen kanadensisk metod som spridit sig till Finland, där eleverna inte bara lär sig ett nytt språk utan lever i det. Vad händer när matematik, historia och biologi undervisas på ett annat språk än modersmålet? Genom att omges av språket i vardagen med stöd av lärare och en meningsfull undervisning utvecklar eleverna stegvis en funktionell flerspråkighet – utan att det egna språket trängs undan. Språkbadet blir en dykning i en annan kultur men varför har metoden inte spridit sig bredare i de nordiska mångkulturella skolorna?

  Medverkande: Professor i språkbad och flerspråkighet Siv Björklund, sakkunnig och tidigare språkbadselev Oona Mertoniemi.

  Var? Québecscenen

• Kl. 11.45: Folkbildningens tillitsbygge i Norden

  Tilliten kallas ibland för det nordiska guldet. Ett kitt som knyter samman individ och institution i våra samhällen och ger oss en känsla av delaktighet. Lars Trägårdh har forskat i folkbildningens roll för den starka sociala tilliten i Norden och lyfter också fram folkbildningen i kulturkanon för Sverige. Anu Koivunen har nyligen varit redaktör för 100-årshistoriken av finländsk public service, som också lyfter fram dynamiker av folkbildning och tillit. Trägårdh och Koivunen möts i ett samtal om hur folkbildning och dess institutioner har bidragit till förtroende som socialt kapital i våra länder.

  Medverkande: Docent Björn Rönnerstrand och prof. Anu Koivunen

  Var? Forskartorget

• Kl. 12.30: Hur många procent mer bildad blev du?

  Argumentation för folkbildningens egenvärde verkar inte trygga tillräcklig finansiering för folkbildningssektorn i Sverige och Finland. Aktörerna inom folkbildningen har börjat utveckla mätinstrument eller barometrar för sin verksamhet och kommunicera resultat av dem för allmänhet och beslutsfattare. De här barometrarna inkluderar opinionsdata från deltagare i folkbildningsinstitutionernas verksamhet; data om hur deltagarna har gått vidare efter utbildningen och vad allmänheten anser om vikten av folkbildning. Vad annat kan de här barometrarna innehålla? Och vad är nyttan av dem?

  Medverkande: Professor Sverker Sörlin; Gunnar Danielsson, generalsekreterare för Folkuniversitetet; Christer Nylander, omvärldsstrateg vid Folkbildningsrådet; Heidi Backman, kanslichef vid undervisnings- och kulturministeriet i Finland och professor Jonna Bornemark.

  Var? Folkbildningscenen

• Kl. 15.10: Vad händer om forskarna inte vågar uttala sig i medier?

  Hur påverkar hot mot och trakasserier av forskare deras vilja att diskutera sin forskning i medier? Vilka konsekvenser kan en utebliven forskarmedverkan i medierna leda till i våra samhällen? Hur påverkar det hotfulla klimatet attraktionskraften för forskaryrket – finns det en risk att färre unga riktar in sig på en forskarbana? Vad kan vi göra för att minska hoten och trakasserierna?

  Medverkande: Professor Anu Koivunen & Karolina Catoni från Scholars at Risk Sverige

  Var? Yttrandefrihetsscenen

Lördag 26 september

• Kl. 12.30: Vem är rädd för den fria konsten?

  Konsten kan beröra, provocera och utmana samhällets normer och forma hur vi ser på världen. Därför rör sig konstens yttrandefrihet ofta i ett särskilt känsligt och omstritt landskap. Vad händer när konstnärer börjar tveka? När censur, hot och politiska påtryckningar påverkar vad som skapas och visas upp? Konstnärer vittnar om en växande försiktighet: de avstår från offentliga framträdanden, tackar nej till vissa uppdrag och vidtar åtgärder för sin egen säkerhet. Vilka konsekvenser får detta – inte bara för den fria konsten, utan för våra demokratiska samhällen i stort?

  Medverkande: Historiker Derek Fewster och konstnär Olof Marsja

  Var? Yttrandefrihetsscenen

• Kl. 16.25: Kan man spelifiera historieforskning?

  Många spel använder historia som en estrad där karaktärerna, berättelserna och miljön drar inspiration från det förflutna. Spelmakarna är dock inte bundna till historikernas yrkeskrav - fakta kan blandas fritt med fiktion för att skapa fängslande spelupplevelser. Vad berättar spel om vår bild av det förflutna och hur kan de användas av historiker?

  Medverkande: Historiker Derek Fewster och historiker Olof Blomqvist

  Var? Forskartorget

Söndag 27 september

• Kl. 11.30: När historien blir ett slagfält

  Att missbruka historien är ett mycket använt sätt att manipulera människor och metoden har använts av världsledare genom tiderna. I fel händer blir historiebruk ett effektivt vapen för att legitimera samtida politiska beslut. Putin har vid upprepade tillfällen hänvisat till Rysslands påstådda historiska rätt att agera efter egen vilja. Men vilka konsekvenser får det när historiska narrativ förvrängs för att tjäna stormakters intressen – och vilka är det som i slutändan får betala priset?

  Medverkande: Journalist och författare Patrik Oksanen och historiker Derek Fewster

  Var? Demokratiscenen

Vi uppdaterar programmet allt eftersom – titta gärna in igen för nya inslag!