Konst och arkitektur
Konsten har en speciell betydelse och historia på Hanaholmen. Redan vid instiftandet stod det klart att det skulle finnas konst i byggnaden och en majoritet av de närmare 300 verk som pryder kulturcentrets väggar är en gåva från svenska staten. Konsten har även spritt sig till Hanaholmens omgivning och natur.
Hanaholmens konst
Hanaholmens konstsamling återspeglar trenderna i den svenska och finländska bildkonsten från början av 1970-talet. Den tidens unga och lovande svenska och finska konstnärer är representerade och flertalet arbeten består av föreställande konst. Konstsamlingen har utökats genom inköp och donationer.
Professorn, konstvetaren Bengt von Bonsdorff kuraterade den ursprungliga samlingen. Under senare år har kollektionen utvidgats med ett flertal nya verk, av vilka en betydande del placerats utomhus, i Hanaholmens konstpark. Konstparken har kuraterats av professor emerita Maaretta Jaukkuri.
Planeringen och upphängningen av konstverken genomfördes av konstsakkunniga Susanne Procopé-Ilmonen och inredningsarkitekten Jukka Halminen i samband med grundrenoveringen 2017.
Bekanta dig med Hanaholmens konst
Hanaholmen är öppen för allmänheten och du kan bekanta dig med Hanaholmens konst på egen hand med hjälp av broschyren nedan. Du kan också ta med barn och bekanta dig med konstparken med hjälp av konstskattjakten. Konstskattjakten är ett roligt äventyr för hela familjen där du på ett lekfullt sätt kan bekanta dig med Hanaholmens konst! Du kan ladda ner broschyrerna nedan eller hämta tryckta exemplar från receptionen.
KonstbroschyrKonstskattjaktenFörsta våningen
Brons, glas – 1975
Kauko Räsänens bronsdörrar med insänkt färgat glas beställdes redan vid byggnadens planeringsskede. Hela huvudingången är ett konstverk som det lönar sig att stanna upp och betrakta.
En dörr väger cirka 170 kg. Även i konstparken finns det tre bronsskulpturer av Kauko Räsänen, som också var en produktiv medaljkonstnär.
Hans medaljer finns utställda i Hanaholmens vinbar.
Olja på pannå, 1967
Borgå-konstnären Stig Fredriksson blev känd för användningen av framförallt runda former i sina målningar. Många känner också till honom som ”Boll-Stigu”.
Stig Fredriksson gick i ett tidigt skede in för ett abstrakt uttryck i sin konst och använde sig modigt av olika färger. Han upptäckte sitt färgrika uttryck redan på 1940-talet i Den Fria Målarskolan. I samma kurs deltog bl.a. Tove Jansson.
Nordiskt konstnärssamarbete var en hjärtesak för Fredriksson.
Bild: Matias Uusikylä Järn – 1965
Siri Derkert inledde sin karriär som modetecknare, men övergick till att använda järn och betong som huvudmaterial i sin konst.
Derkert blev ett slags pionjär för den moderna konsten – hon strävade aldrig efter att behaga någon.
Derkert var före sin tid: en pacifist som talade varmt för miljöfrågor och kvinnors rättigheter.
Glas och spegel, 1995-2000
Hreinn Friðfinnsson, pionjären för den isländska begreppskonsten, är känd för sina känsliga och sköra verk.
Hans filosofiska och undersökande arbetssätt gör honom till ett slags poet inom skulpturkonsten.
Verket är Islands gåva till Finland med anledning av Finlands 100-årsjubileum 2017. Det ägs av statens konstverkskommission, som verkar i anslutning till Finlands Nationalgalleri.
Bild: Jakke Nikkarinen Korridoren! är ett konstverk av konstnären Susanne Gottberg (1964) och skulptören Markus Kåhre (1969).
Det är den tidigare personalgången som leder från huvudingångens nedre aula till restaurangkabinettet som byggts om till en konstkorridor.
Korridoren är ett konstverk där betraktaren blir en del av själva konstverket. När man vandrar genom Korridoren rör man sig inne i konstverket och blir en del av det, en medskapare av verket.
Så här beskriver Susanne Gottberg och Markus Kåhre själva sitt verk:
Huvudmaterialet i Korridoren är spegelglas som täcker hela korridoren på båda sidorna. Den c. 30 meter långa och relativt trånga korridoren förvandlas tack vare spegeleffekten till ett öppet rum. Spegeleffekten ger illusionen av att rummet fortsätter oändligt på djupplanet.
Spegelytan sandblästras och ger en jämn, matt, behaglig yta. Elementen harolika form och färg och skapar en rytmisk helhet som lever och förändras för betraktaren. Det sker förskjutningar och överlappningar, element och färger försvinner och dyker upp igen. När man vandrar genom Korridoren rör man sig inne i konstverket, är en del av det, en medskapare av verket.
Andra våningen
Ferrocement – 1975
Den massiva betongreliefen fyller ogenerat hela väggen ovanför huvudingången.
Bildhuggaren Heikki Häiväojas verk Växelverkan ger uttryck för harmonin mellan två olika element.
Verket vann första pris i den konsttävling som ordnades redan i Hanaholmens planeringsskede.
Peter Dahl var den första konstnären som bjöds in för att hålla en utställning i Hanaholmens nyöppnade galleri år 2005.
Efter utställningen donerade Dahl fyra färglitografier till Hanaholmens samling.
Peter Dahl är en älskad konstnär som i sina verk ofta kritiserar den borgerliga livsstilen. Legenden låter berätta att hans mustaschprydda självporträtt finns med i alla hans verk.
Restaurangscen – 2003
Soffa med många damer – 2003
Spårvagn med ljus i Caribanus – 2002
Tennstopet vid kakelugnen – 2000
Brons – 2009
Åsa Wrange jobbade länge som grafiker, men blev så småningom intresserad av bildhuggeri.
Hon fascinerades av den tredimensionella bilden.
Verket Kvinna med resväska kan ses som en symbol för rörelse, resor, migration och växelverkan mellan Finland och Sverige.
Brons – 1983
På familjens sommarställe kom 10-åriga Pirkko Nukari för första gången i kontakt med lera och modellering.
Den djupa kärleken till naturen samt detaljer i vardagliga observationer fick Nukari att börja avbilda fåglar – alltid på ett anatomiskt minutiöst sätt.
Brons – 1975
Med hjälp av ett abstrakt formspråk beskriver Marjatta Weckström sinnets rörelser.
Hennes verk Årstider vann andra pris i den relieftävling som ordnades för att ta fram ett lämpligt verk till Hanaholmens entréhall.
Bild: Matilda Saarinen Olja på duk – 1973
Philip von Schantz målning införskaffades till Hanaholmens konstsamling redan 1974.
De noggrant realistiska björkstammarna är avbildade i naturlig storlek.
Philip von Schantz är framförallt känd för sina detaljerat avbildade stilleben av föremål, bär och växter.
Olja på duk – 1974
Marika Mäkeläs tidiga produktion representerar 70-talets färggranna och abstrakta expressionism.
Målningen Brokig fågel, som tilltalar betraktarens alla sinnen, köptes till Hanaholmens samling från Åbo konstmuseums utställning 1974.
Samma år beviljades Mäkelä statens konstpris.
Konstparken
Rödgranit och aluminium – 2009
År 2009 hade det gått 200 år sedan Finland lösgjordes från det svenska riket och blev en del av tsarens Ryssland.
För att uppmärksamma de båda grannländernas långa gemensamma historia beslöt Sverige och Finland skapa två separata konstverk, som placerades på Hanaholmen.
Kaarina Kaikkonen från Finland och Elisabet Sagefors från Sverige skapade de båda konstverken Framåt och Lågås som sträcker sig från strand till strand på Hanaholmen. Konstverken symboliserar därmed såväl delning som gemenskap mellan de båda länderna.
Kaarina Kaikkonens konstverk Framåt har inspirerat 3D-konstnären Matilda Heilala, som 2019 sommarjobbade på MeMo (Research Institute of Measuring and Modelling for The Built Environment), en partner i Institutionen för byggd miljö vid Aalto-universitetet. Hon har producerat en animerad 3D-modell där vi ser en av kavajerna i rörelse.
Verken ägs av statens konstverkskommission, som verkar i anslutning till Finlands Nationalgalleri.
Rödgranit – 2009
År 2009 hade det gått 200 år sedan Finland lösgjordes från det svenska riket och blev en del av tsarens Ryssland.
För att uppmärksamma de båda grannländernas långa gemensamma historia beslöt Sverige och Finland skapa två separata konstverk, som placerades på Hanaholmen.
Kaarina Kaikkonen från Finland och Elisabet Sagefors från Sverige skapade de båda konstverken Framåt och Lågås som sträcker sig från strand till strand på Hanaholmen. Konstverken symboliserar därmed såväl delning som gemenskap mellan de båda länderna.
Verken ägs av statens konstverkskommission, som verkar i anslutning till Finlands Nationalgalleri.
Järn – 2001
Erik Wennerstrands skulptur är en stark symbol för tillväxt – tiden går, klockan tickar och trädet växer rötterna fast i jorden.
Det är en berättelse om skönheten och sårbarheten i samexistensen mellan människan och moder jord, men vittnar också om vitalitet.
Bild: Jakke Nikkarinen För att uppmärksamma Finlands 100-års jubileum har Sverige skänkt ett permanent konstverk till Hanaholmen.
Gåvan är en bronsfärgad frihetsgudinna installerad fyra meter upp i luften med en sprutande fontän. Konstverket heter Free Fall och har skapats av den svenska konstnären Anna Uddenberg.
Skulpturen är beställd av Statens konstråd (Sverige) på uppdrag av den svenska staten. Verket ägs av statens konstverkskommission, som verkar i anslutning till Finlands Nationalgalleri.
”Anna Uddenberg förnyar den monumentala bronsskulpturen som genre. Hon närmar sig den gamla skulpturtraditionen på ett helt nytt sätt genom att gestalta en mycket kraftfull kvinna”, säger Peter Hagdahl, kurator och projektledare på Statens konstråd i Sverige.
Anna Uddenberg har utgått från en kvinna som åker på en så kallad flyboard, en bräda med vattenjetmunstycken. Skulpturen utstrålar extatiska känslor som är nära kopplade till dagens upplevelsekultur.
”Jag har länge varit intresserad av vad som händer när upplevelser blir till produkter och vice versa. Flyboarding är en aktivitet som iscensätter samtida föreställningar om hur framtiden ser ut, samtidigt som det för tankarna till begrepp som frihet, säkerhet och tech”, säger konstnären Anna Uddenberg.
Bekanta dig med konstverket med hjälp av en 3D-modell!Planering och produktion av 3D-modellen: MeMo, 3D-studio, Aalto. Sebastian Aho – 3D-artist, Heikki Kauhanen – fotogrammetri, Toni Rantanen – fotogrammetri, Hannu Hyyppä – professor, Marika Ahlavuo – vetenskapsproducent
Så här skapades Free Fall 3D-dioramat
Bronsskulpur och ljudinstallation – 2023
Det interaktiva konstverket Svampen består av en olivgrön bronsskulptur med en drömmande och suggestiv ljudvärld. Biosensorer under marken fångar upp signaler från kommunikationen mellan mycel och trädens rötter. Genom impulserna uppstår en sällsam musik vid havsstranden på Hanaholmens sydvästra udde.
Bildkonstnären Gunzi Holmström vill väcka nyfikenhet och intresse vad beträffar de komplexa ekologiska processerna som pågår dolda för våra ögon. Den mjuka och meditativa ljudvärlden förmedlar en upplevelse av att allt i naturen omkring oss är liv och medvetande.
Svampen är Holmströms tredje offentliga konstverk. Tekniken har planerats och genomförts av Jari Lehtinen, och verket använder toner från instrumentet Bell Tree, som tillverkas av företaget Aluphone i Danmark. Konstverket har producerats av Hanaholmens kulturcentrum, Konstsamfundet och Stiftelsen Pro Artibus, som även fungerat som konstnärlig sakkunnig i projektet.
Bild: Petri Summanen För mer information om Gunzi Holmströms konst se konstnärens hemsida.
Rostfritt stål – 2018
Jeppe Heins konstverk av rostfritt stål har slipats spegelblankt.
På en av ytorna finns det en bruten cirkel som skapar en överraskande illusion genom att spegla den omgivande naturen, arkitekturen och betraktaren.
Bild: Jakke Nikkarinen Konstverket är en gåva till Hanaholmen av Kulturfonden för Finland och Danmark.
Brons
Bildhuggaren Kauko Räsänen är känd för sina stora skulpturer. Hanaholmens kvinnogestalter i brons väger 180–250 kg och är ungefär tre meter höga.
Kauko Räsänen var också en av Finlands mest framstående medaljkonstnärer och hans produktion finns till påseende i Hanaholmens vinbar.
Räsänen har också formgett Hanaholmen-medaljen (i brons och silver).
Akrobatens morgon, 1995
Den krönta, 1994
Fågelflickan, 1993
Bild: Jakke Nikkarinen Polerat stål, neonemulerande LED, elektriska komponenter
Børre Sæthres ljuskonstverk är Norges gåva till Finland med anledning av Finlands 100-årsjubileum 2017.
Konstverket erbjuder en konstupplevelse som förenar teman som teknologi, natur och människans strävan efter att forska i det okända.
En strålande form som svävar i trädtoppen kan tolkas som en abstrakt signal mellan oss och en okänd värld.
Bild: Jakke Nikkarinen Verket ägs av statens konstverkskommission, som verkar i anslutning till Finlands Nationalgalleri.
Rostfritt stål – 1978
I Hanaholmens konstpark finns ett betongpodium som är avsett för temporära konstverk. På denna plats visas Lars-Gunnar Nordströms skulptur ”Dimensionell konstellation” från 1978. Verket ingår i Stiftelsen Pro Artibus samling och är deponerad på Hanaholmen i två år.
Lars-Gunnar “Nubben” Nordström (1924 – 2014) är ett av de centrala namnen i finskt konstliv under efterkrigstiden. Han företrädde den konstruktivistiska riktningen och kan räknas till pionjärerna för nonfigurativ konst i landet. Hans matematiskt konstruerade konstverk med strama uttryck möttes inledningsvis av kritiska röster och oförståelse på hemmaplan, men Nordström kunde framgångsrikt räknas till de för tiden rådande internationella strömningarna. I Hanaholmens konstsamling ingår även Nordströms grafik.
Som en logisk konsekvens av Nordströms undersökningar av rörelse, linje och form i måleriet följde det skulpturala uttrycket; -företrädesvis i syrafritt stål. Att hans rytmiska kompositioner ofta har jämförts med jazz är inte osökt. Nordström samlade på jazzskivor och hans digra samling är legendarisk.
Bild: Jakke Nikkarinen Hanaholmens konstsakkunniggrupp och Konstakademien i Helsingfors har genomfört en konstnärlig gestaltning i form av en konstvägg runt ett område på den norra stranden i Hanaholmens konstpark.
Väggen syns från Västerleden då man kör in mot Helsingfors från Esbo. Helheten består av 2 olika väggar vars totala längd är 14 meter och höjden 2 meter.
Bild: Jakke Nikkarinen Det är Mirza Cizmic verk ”Part of Something” som pryder konstväggen. Mirza Cizmic (1985) är född i Bosnien Herzegovina, men bor i Helsingfors. Mirza har bott och studerat både i Sarajevo och i Munka-Ljungby i Sverige och sedan 2013 går han på Konstakademin i Helsingfors.
Konstväggen har förverkligats i samarbete med Tikkurila Oy.
Arkitektur
Hanaholmens kulturcentrum invigdes 1975. Byggnaden är ritad av arkitekten Veikko Malmio. Arkitekturen representerar internationell modern rationalism som fungerar i nära växelverkan med naturen, allt enligt tidens ideal. Byggnaden är anpassad till terrängen och husets fasad med sina stora fönster lever i nära samspel med den omgivande naturen.
Byggnaden är ett helhetskonstverk vars inredning, textilier och andra detaljer återger en naturinspirerad färgskala i grönt, brunt och orange. Fasadens rödaktiga betongelement får sin färg av krossad fältspat medan yttertaket och fönstren glänser av patinerad koppar. Inomhus är taket tillverkat av trä eller av brunmålat aluminium.
Under 2015-2017 genomfördes en omfattande grundrenovering som planerades av arkitekterna Kirsi Korhonen och Mika Penttinen. Utgångspunkten var att bevara byggnadens kännspaka 70-talsstil, som framförallt återspeglas i fasaden, receptionen, restaurangsalen, hotellkorridorerna och bastuavdelningen.
Frågor och svar
Galleri Hanaholmen, vårt utrymme för utställningar, fungerar främst enligt inbjudningsprincip, men ibland arrangeras även öppna ansökningstillfällen för konstnärer. Om du har en idé till utställning som främjar samarbete mellan Sverige och Finland kan du kontakta programkoordinator Aino Kostiainen aino.kostiainen@hanaholmen.fi
Hanaholmen främjar konst och kultur som en del av sitt uppdrag att stärka relationerna mellan Finland och Sverige.
De flesta konstverken ingår i Hanaholmens egen konstsamling, men en del ägs av Statens konstverkskommission i Finland samt privata personer.
Ja, Hanaholmen är öppet för allmänheten. Som besökare kan du bekanta dig med vårt galleri samt konstparken eller delta i något av våra program. Du är också varmt välkommen att stanna som gäst på vårt hotell eller avnjuta en middag på restaurang Plats. Våra program är i regel öppna för alla intresserade om inte annat anges i vår evenemangskalender.
Du kan läsa mer om våra guidningar via länken nedan. Du kan vara i kontakt med vår försäljningsavdelning för att boka en guidning på bokning@hanaholmen.fi.
Läs meraHanaholmen strävar efter att vara tillgängligt för alla besökare, läs mera nedan.
Tillgänglighet