EU:s styrka bygger på enighet – men styrkan måste användas

Aldrig har det funnits så många aktuella bilaterala frågor på svenska och finska bord såsom under det senaste året. Det konstaterade Hanaholmens vd Gunvor Kronman när hon öppnade årets utrikespolitiska debattforum Hanalys den 7 februari på Hanaholmen.

– Intresset för att fördjupa Finlands och Sveriges relationer begränsar sig inte bara till en Nato-ansökan. Det gäller att smida när järnet är varmt och den politiska viljan stark, sa Kronman.

Temat för årets Hanalys var Finland, Sverige och det europeiska samarbetet. I januari tog Sverige över som EU:s ordförandeland i en säkerhetspolitiskt utmanande tid, samtidigt som Finland och Sverige väntar på ratificering av sin gemensamma Nato-ansökan.

Sveriges utrikesminister Tobias Billström konstaterade att han inte har lika tät kontakt med någon annan utrikesminister som med Finlands Pekka Haavisto. Enligt honom har Rysslands anfallskrig mot Ukraina lett till en tillnyktring av Sveriges utrikespolitik.

– Vi behöver tillsammans försvara den europeiska säkerhetsordningen, sa han.

Haavisto påpekade å sin sida att kriget har stärkt EU.

– Men även transatlantiska förbindelser är viktiga, sa han.

Ett mer enat EU

Enligt Tobias Billström behöver Sverige och Finland ha ett globalt perspektiv i sin omvärldsanalys.

– Starka band mellan Europa och Nordamerika är viktiga. Det har blivit allt tydligare hur EU och Nato måste komplettera varandra, sa han.

Utrikesministrarna betonade hur viktigt det är att stödja Ukrainas EU-kandidatprocess.

– Vi behöver mer, inte mindre europeiskt samarbete. I dag känns det osannolikt att Tyskland och Frankrike skulle hamna i en beväpnad kris, men det är följden av mycket arbete. Framtiden för europeiskt samarbete formas här och nu, sa Billström.

Både han och Haavisto känner sig trygga i att Finlands och Sveriges Nato-ansökan kommer att godkännas. De poängterar att 28 av 30 Natomedlemmar har ratificerat ansökan i rekordfart.

– Natos toppmöte i Vilnius i mitten av juli är en milstolpe för oss och Nato. Det är viktigt att både Finland och Sverige blir fullvärdiga medlemmar före toppmötet, sa Haavisto.

Billström erkände ändå att Turkiet i nuläget ser mer positivt på den finska än den svenska ansökan.

EU har de värderingar hela världen vill ha

Hur kan EU stärka sin roll i det nuvarande världsläget? Det pratade Ricardo Borges de Castro, biträdande direktör för Europe in the world på European policy center, om. Han har tidigare sagt att EU är som att springa på ett löpband – man springer, men kommer ingenstans.

– EU springer fortfarande på löpbandet, men musklerna har blivit starkare. Nu måste EU jobba på uthålligheten. Det är ett maratonlopp och vi måste veta vart vi springer, sa Borges de Castro på länk från Bryssel.

Enligt honom förs det inte tillräckliga diskussioner på EU-nivå om huruvida EU bör vara en global spelare eller endast regional. Det går inte heller att jämföra EU med till exempel USA eller Kina.

– EU är beroende av medlemsstaternas konsensus och är därmed långsammare i beslutsprocessen. Därför måste EU vara smartare och ha koll på vilket väder som väntar under loppet.

Borges de Castro lyfte även upp orosmoln för den europeiska säkerheten: Den ökande rivaliteten mellan USA och Kina, en mer fragmenterad globalisering, demokratiförfall samt kriser som följer på kriser.

– Vi måste bli bättre på att förutse problem, något Finland och Sverige är rätt bra på. Det finns en powerpotential på EU-nivå som bygger på enighet, men vi måste använda den, sa han.

Christofer Fjellner, tidigare ledamot i Europaparlamentet och oppositionsborgarråd i Stockholms stad, betonade EU:s roll under paneldiskussionen efter Borges de Castros anförande.

– Om EU har en superkraft så är det att ”raise to the occasion”, men EU lider brist på självförtroende. Det är dags för EU att räta på ryggen – vi har fortfarande de värderingar hela världen vill ha, sa Fjellner.

Stärk resiliensen

Stark resiliens kräver medvetenhet, planering och resurser. Det sa Hasit Thankey, chef för Natos enhet för civilt försvar, under sitt tal. En av Natos främsta uppgifter är att medlemmarna både individuellt och kollektivt förbereder sig på attack.

– Resiliens är ett nationellt ansvar, men en allians är precis så stark som dess svagaste länk. Artikel 3 är en nödvändighet för artikel 5, sa Thankey.

Enligt artikel 5 i Natofördraget tolkas ett angrepp mot ett medlemsland som ett angrepp mot alla. Artikel 3 handlar om att parterna var för sig och tillsammans ska upprätthålla förmågan att försvara sig mot väpnade angrepp.

Thankey gav även praktiska exempel på hur Finland och Sverige han stödja Nato redan nu: stärk resiliensen och gör nationella experter tillgängliga för Nato.

– Vi ser fram emot att Finland och Sverige ansluter sig till Nato. När det sker kommer vi alla att vara tryggare, avslutade Thankey.