Artikel
Krisberedskapsexperter: här kan vi bli bättre
När ett tjugotal svenska och finska krisberedskapsexperter samlades till en gemensam, flera dagar lång kurs ombads de skriva en slutrapport med reflektioner över hur krisberedskapen i Sverige och i Finland kunde stärkas.
I rapporten, som publicerades i november 2025, efterlyser experterna en kontinuerlig dialog, ett tätare nordiskt samarbete, en fördjupad offentlig-privat samverkan, en motståndskraftigare finansmarknad och ett starkt fokus på försörjningsberedskapen.
Nordiskt samarbete
Eftersom de hot som idag riktas mot våra länder är både mångfacetterade och komplexa krävs ett närmare samarbete mellan de nordiska länderna. Ett slags råd, ett Resilience Council, kunde skapas för att koordinera beslut, samordna praktiska övningar och förenkla kommunikationsgången vid en kris.
De nordiska länderna borde också satsa mera på gemensamma övningar och utbildning, på gemensam strategisk kommunikation och teknik för att motverka hybridhot samt utveckla en nordisk standard för krisberedskap. Viktigt är också att försöka skapa en likriktad finsk-svensk beredskapsterminologi, som kunde fungera som en modell för hela EU.
Näringslivets avgörande roll
Den privata sektorn är avgörande om vi vill stärka samhällssäkerheten och krisberedskapen i Norden, det är alla experter eniga om.
Finland visar vägen med sin övergripande säkerhetsmodell där näringslivet inkluderats i krisberedskapen på ett lika självklart sätt som privatpersoner, myndigheter och olika organisationer. Samtidigt måste också Finland utveckla sin säkerhetsmodell för att undvika stagnation.
I Sverige önskar experterna klarare strukturer gällande samarbetet mellan det privata och det offentliga och inte minst tydligare instruktioner om vad som förväntas av den privata sektorn.
En motståndskraftigare försörjningsberedskap och finansmarknad
Under Hanaholmen-initiativets högnivåforum i november 2025 uttryckte generaldirektör Mikael Frisell vid Myndigheten för civilt försvar en vilja att etablera gemensamma beredskapslager år 2026. Uttalandet är ett led i det strategiska ramverk som MSB undertecknat med finska Försörjningsberedskapscentralen och som formulerar gemensamma samarbetsområden för Sverige och Finland åren 2026 till 2028.
De svenska och finska beredskapsexperterna betonar betydelsen av detta samarbete och tillägger att det är viktigt med fortsatt utbildning för att lära sig mera om varandras civila försvarsmodeller som bland annat skiljer sig åt på det administrativa området. Målet kunde i slutändan vara en gemensam nordisk materiallagring med välfungerande leveranskedjor.
Sverige och Finland bör enligt experterna också samarbeta kring sina tätt sammanvävda finansmarknader, så att man genom återkommande rundabordssamtal och praktiska övningar kan förbereda sig på exempelvis cyberattacker mot marknadens största aktörer.
Fortgående utveckling och forskning nödvändig
Den akademiska forskningen kan i sin tur bidra genom kritiska analyser som vägleder till rätta beslut och en vidareutveckling av redan existerande krisberedskapsmodeller.