Utbildning & forskning

Bildning som beredskap

Hanaholmen och Berättarministeriet bjuder in till konferens om bildning i en tid av populism och polarisering.

Datum

20.8.2026

Tid

08.00 - 14.00

Plats

Hanaholmen, Esbo

Typ av evenemang

Avgiftsfri

Språk

Svenska och finska med simultantolkning

Anmäl dig här

Dela:

I en tid som präglas av geopolitisk oro och polarisering är samarbete över landsgränser viktigare än någonsin. Det handlar om att skaffa sig välbehövliga perspektiv – att byta erfarenheter med sådana som genomlever liknande omständigheter.

Därtill krävs ett starkt fundament att stötta sig mot, som kan hindra oss från att dras med i populistiska vindar. Bildning kan ses som samtal som pågår över generationsgränser – man kan nästan ana en trygg äldre röst som manar till lugn. På så vis bidrar bildning till framväxten av motståndskraft för påtryckningar utifrån.

Om framtida generationer ska uppskatta de värden som är viktiga att slå vakt om måste de också kunna förstå och diskutera dessa. Men var finns egentligen plats och tid för bildning i dag? Är bildningens själva fortlevnad och traderande hotad – eller finns det nya strategier och vägar att slå in på?

PROGRAM

Nedan ett preliminärt program med förbehåll för förändringar.

Kl.	Innehåll
10.30	Registrering med kaffe
11.00	Inledning: Gunvor Kronman (VD Hanaholmen) Dilsa Demirbag-Sten (Generalsekreterare Berättarministeriet)
11.10	Programstart, introduktion till dagen
	Tema 1: Bildning som beredskap – varför och hur? Vi lever i en geopolitiskt orolig tid präglad av ökande spänningar mellan nationer, konflikter och krig. Vilken roll spelar bildning i förhållande till vår kollektiva motståndskraft och försvarslinje? Hur kan bildningen hjälpa till att förbereda oss för de externa hot som våra samhällen och nationer står inför i dag?
11.20	Keynote: Sami Nurmi Brigadgeneral och strategichef inom finländska Försvarsmakten Vilken är relationen mellan bildning, beredskap och demokrati, ur en historisk synvinkel och ett samtidsperspektiv? Hur ser det ut med befolkningens bildning idag?
11.45	Panelsamtal Sami Nurmi Martin Gustafsson (professor i filosofi vid Åbo akademi) Malena Britz (prorektor och forskningschef vid svenska Försvarshögskolan)
12.15	Best practice: Dilsa Demirbag-Sten (Berättarministeriet) Den svenska regeringens läsfrämjande insats genom Berättarministeriet. Hur kan skolan förstås som beredskap och som bildningsinstitution?
12.30	Lunch Obs! Lunch på egen bekostnad.
	Tema 2: Bildningens roll i dagens polariserade samhälle Våra samhällen står inför interna hot som destabiliserar och urholkar vår demokratiska samhällsgrund. Där skolan tidigare stod som garant för en utjämnad spelplan, tycks numera fungerande motmedel saknas. Vad gör det med ett samhälle? Och kan bildning spela en roll i att vända trenden?
13.30	Keynote: Robert Egnell Rektor för svenska Försvarshögskolan Vad består dagens utmaningar i att utveckla befolkningens bildning av? Vilken är målbilden och vad behöver förändras för att nå den?
13.55	Panelsamtal Robert Egnell Tarja Karlsson Häikiö (professor i visuell och materiell kultur vid Göteborgs universitet) Venla Bernelius (specialsakkunnig vid undervisnings- och kulturministeriet i Finland och docent i urbangeografi vid Helsingfors universitet)
14.25	Best practice: Sami Nurmi Brigadgeneral och strategichef inom finländska Försvarsmakten Ett av Försvarsmaktens militära bildningsuppdrag – att koordinera försvarskurser för allmänheten som en beredskapsstärkande funktion. Hur genomförs projektet och vilka resultat har det lett till?
14.40	Fika
	Tema 3: Hur och var sker bildning i dag? Bildningens moderna historia förknippas med offentliga institutioner som skola, museer, studieförbund och bibliotek. Den ökande digitaliseringen och förändrade samhällsklimatet har gjort platsen för dessa institutioner i samhället mer otydlig men också mer komplex än tidigare. Går det fortfarande att samla människor kring sammanhållande samtal om kunskap och lärande? Hur skapar vi plattformar som tjänar bildningen? Och vilka personer skulle vi behöva nå, som vi missar idag?
15.10	Keynote: Birgit Schaffar Docent i pedagogikens filosofi vid Helsingfors universitet. Vilken betydelse har bildning haft för mänskligheten genom tiderna, och hur hänger den ihop med kunskap och kultur? Var tar bildning plats i dagens samhälle och med vilka medel?
15.35	Panelsamtal Birgit Schaffar Magdalena Malm (generalsekreterare för Bildkonst Sverige, curator och konsult inom kulturområdet) Lisa Månsson (överintendent för Naturhistoriska riksmuseet)
16.05	Best practice: Daniel Hermansson Gymnasielärare och grundare av Historiepodden Vilka erfarenheter finns av att folkbilda via nya medier? Hur kan vi använda berättandets konst för att öka bildning på ett individuellt och kollektivt plan?
16.20	Summering och avslut

Biografier

Generalsekreterare och medgrundare för Stiftelsen Berättarministeriet
Dilsa Demirbag-Sten är journalist, författare och samhällsentreprenör. Som generalsekreterare och medgrundare till Berättarministeriet verkar hon för att främja barns läslust och skrivförmåga i socioekonomiskt utsatta skolor. Dilsa har en lång rad förtroendeuppdrag, däribland som styrelseledamot i Institutet för framtidsstudier, Linköpings universitet, Nobelstiftelsen och som medlem i regeringens Läsråd.
Foto: Kate Gabor
Journalist, programledare, konsult och projektledare
Karin är journalist med lång erfarenhet som programledare och chef på bland annat Sveriges Television för program som Agenda, Aktuellt och Uppdrag Granskning. Karin projektleder vid den oberoende nationella plattformen Future of Democracy och är ordförande för Institutet för Mediestudier som initierar och sprider forskning om journalistikens villkor och arbetssätt.
Generalmajor och biträdande stabschef vid finska Försvarsmakten
Generalmajor Nurmi har arbetat med försvars- och säkerhetsfrågor i olika positioner under hela sitt arbetsliv. Nurmi har tjänstgjort både i Finland och utomlands, som stabsofficer i IFOR/SFOR:s fredsbevarande uppdrag i Bosnien, i EU:s militära stab i Bryssel och som biträdande försvarsattaché i USA och Kanada. År 2024 befordrades han till generalmajor och utnämndes till biträdande stabschef.
Professor i filosofi vid Åbo universitet
Martin Gustafsson är sedan 2010 professor i filosofi vid Åbo Akademi. Han har tidigare varit verksam i vid Uppsala universitet, University of Chicago, och Stockholms universitet. I sin forskning ägnar han sig bland annat åt de djupgående sambanden mellan mänskligt språk och handlingsliv, inklusive de moraliska och politiska aspekterna av språklig kommunikation.
Prorektor och forskningschef vid svenska Försvarshögskolan
Malena Britz är docent i statsvetenskap. Hennes forskning handlar om europeisk, nordisk och svensk försvars- och säkerhetspolitik. Sedan 2018 har Malena varit prorektor och forskningschef vid Försvarshögskolan i Sverige. Malenas roll som forskningschef omfattar bland annat kommunikation med olika svenska myndigheter som Försvarsmakten, och uppdragsforskning.
Foto: Rickard Kilström
Rektor för försvarshögskolan i Sverige, professor i ledarskap och ledning
Robert disputerade vid Department of War Studies vid King's College, London, och har erfarenhet som bland annat Visiting Professor och Director of Teaching inom Security Studies Program vid Georgetown University och som förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut med frågor som rörde fredsfrämjande insatser och civil-militära relationer. Robert är ledamot i Sveriges försvarsinnovationsråd för samverkan mellan försvarssektorn och civilsamhället.
Foto: Anders G Warne
Professor i visuell och materiell kultur vid HDK-Valand, Göteborgs universitet
Tarja Karlsson Häikiö disputerade i konst- och bildvetenskap 2007. Hon är verksam som docent/professor i visuell och materiell kultur (2016/2018) vid Pedagogiska enheten: bild och slöjd på HDK-Valand på Göteborgs universitet där hon arbetar som forskare och lärarutbildare. Hennes forskningsområden är bland annat bildpedagogik, barn- och ungdomskultur samt bedömning och dokumentation.
Specialsakkunnig vid undervisnings- och kulturministeriet i Finland och docent i stadsgeografi vid Helsingfors universitet
På undervisnings- och kulturministeriet arbetar Bernelius med frågor som rör utbildningsanalys och forskningsbaserad utveckling inom utbildning. I sina tidigare roller som universitetslektor och biträdande professor vid Helsingfors universitet har Bernelius lett och samarbetat i olika internationella akademiska forskningsprojekt om urban utbildningsdynamik, skolsegregation och utbildningsmöjligheter.
Docent i pedagogikens filosofi vid Helsingfors universitet
Birgit Schaffar har lång erfarenhet som lärarutbildare för klass-, ämnes-, yrkes- och högskolelärare. I hennes forskning undersöker hon pedagogiska frågor från ett etiskt, historiskt och samhälleligt perspektiv för att kasta nytt ljus på dagsaktuella utbildningsdiskussioner som har gått i baklås. I boken ”Anpassa eller frigöra. Åtta studier om pedagogikens uppdrag” (2025) diskuterar hon vad bildning betyder i en tid präglad av komplexa kriser.
Generalsekreterare för Bildkonst Sverige
Magdalena Malm är generalsekreterare för Bildkonst Sverige. Hon är konstcurator i botten och har bland annat varit chef för Statens konstråd och grundare till den fria konstaktören Mobile Art Production. Magdalena har dessutom utfört uppdrag för ArkDes, Riksarkitekten, Kulturdepartementet och Kungliga konsthögskolan. Magdalena Malm bygger just nu upp TAK, Tankesmedja för kultur.
Överintendent och chef för Naturhistoriska riksmuseet
Lisa Månsson är forskare i grunden, men har innehaft ledande positioner inom musei- och vetenskapscenterorganisationer i mer än ett decennium. Lisa sitter i flera styrelser, bland annat för medlemsorganisationen Sveriges Museer, det europeiska vetenskapsmuseinätverket Ecsite och Örebro universitet. Hon har en doktorsexamen i infektionsbiologi från Karolinska Institutet.
Poddare och författare
Daniel Hermansson har arbetat som gymnasielärare i historia, samhällskunskap och geografi under 13 år. 2014 startade Daniel och kollegan Robin Olovsson i brist på annan meningsfylld fritid historiepodden vid ett köksbord i Gävle. Inte hade de kunnat ana vilket stort sug det tydligen fanns där ute efter att lyssna på både initierade och lättsamma samtal om historiska ämnen.